Festivalte, fik och filosofi
Träffade min älskade vän för en kopp te nu ikväll. Hennes helg i Göteborg hade gått jättebra, men hon är orolig för att hon tycker om killen. Mitt hjärta sjönk lite innan hon förklarade närmre. Jag trodde att hon skulle lämna mig till mina egna dumheter, de som vi alltid gör bäst tillsammans. Sen förklarade hon att det inte finns några band mellan dem och att hon inte kommer lämna mig. Det gladde mig. Jag är inte på långa vägar klar med dumheter.Jag kom på sak på bussen till staden. Ditt liv, din historia, är som ett par Steve Madden. Det är glittrigt, extravagant och alldeles för riskabelt, men du bär det. Du och ingen annan, vet priset du har betalat för ditt liv eller dina skor. Och bara du vet hur mycket du uppskattar det.Just nu är mitt liv bra. Och min älskade vän sa det också: Jag ser att du är lyckligare nu än när du var med honom.Jag älskar den kvinnan. Hon, som är så skygg med kärlek, medgav för första gången på två år att hon hade saknat mig, och vi sågs för tre dagar sedan. Hon är så stark, så vacker och så kärleksfull. Hon är den mest osjälviska människan jag känner, den klokaste. Jag skulle vilja ge henne världen och några stjärnor på det.Min älskade vän som hjälper mig genom livet. Oavsett vad som händer efter studenten så kommer hon alltid vara min älskade vän.Vi får se. Men på något sätt löser det sig i slutändan.
Kommentarer
Trackback
