livetmedenklackspark.blogg.se

Jag har den sjukaste spänningshuvudvärken! Efter den där jävla lådan kan jag inte släppa tanken på att han när som helst kan dyka upp! Han är så oberäknelig att jag verkligen inte vet, och det stör mig. Under hela vårt förhållande kunde jag förutspå hans handlingar, sätta mig in i hans huvud och kunna gissa hans nästa drag. Inte längre.
Så frågan är: har jag släppt honom eller har han förändrats? Har jag släppt honom så är ingen lyckligare än jag, men om han har förändrats på grund av vårt avslut vet jag inte om det är bra eller dåligt för honom. Och trots allt han har gjort mot mig vill jag ju inte att han ska må dåligt. Jag är en större människa än så, eller det intalar jag mig i alla fall.
Varje dag blir huvudvärken starkare, och jag vet att jag snart når ett totalt breakdown. Men det kan å andra sidan vara hälsosamt att ta det en gång till och komma fram till samma sak som jag har konstaterat åh, så många gånger de senaste månaderna: att jag har det bättre nu. Det vet jag till och med på min sämsta dag, men jag blir ändå orolig för honom. Det är inte likt honom att hålla sig borta så här länge - flera veckor! Jag undrar om han väntar på min respons på lådan eller om det verkligen var hans sätt att avsluta saker och ting.
Och jag undrar om jag kommer ligga på min dödsbädd och undra vad som hände med honom och var han är...
Vi får se helt enkelt.

Imorgon fyller mamma år. Jag lyckades få den enda kopian av nobelpristagaren Mo Yans bok i hela staden, trots att väntetiden egentligen är fyra veckor. Jag ser fram emot att se hennes ansikte när hon öppnar mitt mästerligt inslagna paket!