Mardrömmar

Jag kan inte sova. Jag har haft mardrömmar den senaste veckan, jag mår illa och vågar ärligt talat inte blunda. Jag har inte sovit ordentligt på flera nätter, och jag ger exet viss skuld, och faktumet att det är årsmärket av den jobbigaste tiden i mitt liv hittills.
Y bortprioriterar mig, och jag vet inte om det är värt att fortsätta. Jag kommer aldrig vara beroende av honom, och han kommer aldrig sluta jobba så hårt, länge och oregelbundet som han gör nu. Han är en tillfällig distraktion, men från vad? Jag tror vi är varandras rebound, men han tycker om mig mer än jag tycker om honom. Två månader in, och vi har fortfarande inte haft "sweet sex", bara hett. Och vi pratar knappt utöver informationsutbyte. För att jämföra pratade jag och exet hela tiden! Om allt mellan himmel och jord! Jag och Y har konversationer som: "Hej, hur är det?" "Bra, själv? Hur var jobbet?" "Bra, men jag är trött. Sover du hos mig i natt?" "Ja, om du vill" "Jag vill alltid ha dig där" "Okej, jag kommer vid nio" "Puss!" "Hejdå" och det var det! Jag kan inte hjälpa det, men jag jämför. Och samtidigt som det är så så pratar han om att flytta ihop och köpa husdjur tillsammans och träffas mer - men varför ska man göra det om det inte finns en djupare connection än sporadiskt sex, rebound och en ömsesidigt fruktan att bli lämnad? Det är nämligen det jag tror utgör vårt förhållande - rädslan att vara ensam. Hellre vara med någon som är fel än att vara ensam. Och ärligt talat vet jag att han dras till mig och den lilla bit av mitt hjärta som är kvar och bryr sig. Jag tror att han, med sin bakgrund av att ha blivit lämnad om och om igen, känner igen ett hjärta som bara vill gott. Enda problemet är att jag numera kopplar in hjärnan i processen också, och den skriker "Ut innan han utnyttjar och förstör det lilla som finns kvar! Ut innan du börjar älska honom!"
Det hela som började så lätt och enkelt har inte blivit viktigare trots att han försöker ge sken av det. Det är av samma vikt som en flirt, ett på g. Efter två månader borde det ha rört sig framåt.
På det hela kan man väl sammanfatta situationen med ordet kaos.

Inte den som är svartsjuk, men...

... Y jobbar, och alla tjejer flirtar med honom. Damn you ladies! That ass be mine! Lite territoriell, men ändå. Det är trevligt.

RSS 2.0