Singel och lycklig!
... det är en skum känsla. Jag är både singel OCH genuint, kontinuerligt lycklig. Jag satte ner foten med Y, och efter en period av bråk och tjat, kom jag fram till att det är fel timing. Y har mycket att reda ut i sitt huvud, och han måste kunna vara säker i sig själv. Jag skyller inte på någon, det är ingens fel. Det är bara så. Han har inte kapacitet att vara den jag behöver, och jag kommer alltid ställa krav på honom. Han hade mått sämre och sämre när han inte kunde leva upp till mina krav, och jag hade känt mig som en bitch - för det vet jag att jag var ibland!
Så lägenheten är uppsagd, jag är anmäld till universitetet i januari, jag har en studentlägenhet från och med 1/1 2015, och jag har en resa till New York i november.
Och jag är lycklig.
Så lägenheten är uppsagd, jag är anmäld till universitetet i januari, jag har en studentlägenhet från och med 1/1 2015, och jag har en resa till New York i november.
Och jag är lycklig.
Frankrike
Här sitter jag, på vandrarhemmet i Nice, och gör precis ingenting. Jag har precis så mycket social interaktion med människor som jag vill, och det ser ut som om jag kommer vara ensam i fyrabäddsrummet i natt - en välkommen idé eftersom den förra tjejen väckte mig med sina snarkningar. Jag låg vaken i två timmar medan hon sågade på...
Vädret är fantastiskt och jag börjar bli gyllene i huden av solen. Jag låg på stranden i tre timmar igår, och två och en halv idag. Jag gick in för att göra lite mat och har inte kommit loss sedan dess. Jag trivs här och funderar på att aldrig åka hem igen.
Y skrev till mig igår vid tvåtiden, och han hann säga "hoppas du har det bra, saknar dig, puss och kram, jag ska jobba." Jag såg att han var inloggad i eftermiddags, och skrev till honom. Han läste meddelandet men svarade inte. Så mycket för förändring.
J, däremot, skrev till mig både igår och idag och gjorde mig glad genom lite enkelt snack. Hade det bara funnits kemi mellan oss så hade mitt val varit superenkelt!
Dessa tankar är ganska framtvingade, för ärligt talat så har jag satt det mesta på paus. Och om inte alla tankar är pausade så är de i alla fall i slow motion, så ingen ångest registreras riktigt i mitt huvud. Mycket angenämt. Inget kan röra mig här.
Min bästa vän meddelade igår att hon har fått sina pengar från pappan, efter två år av tjat, frustration och ilska. Nu kan hon i all stillhet kapa banden till mannen som förstört så mycket. Den nyheten spred en varm, luddig känsla i mig, för jag vet hur högt hon värderar friheten hon har nu.
Vad ska jag göra nu..? Äta glass i en söt liten del av gamla staden eller stanna inne och titta på Grey's anatomy? Och vad ska jag göra ikväll? Hänga med de andra gästerna till en nattklubb eller läsa? Världen ligger öppen.
Vädret är fantastiskt och jag börjar bli gyllene i huden av solen. Jag låg på stranden i tre timmar igår, och två och en halv idag. Jag gick in för att göra lite mat och har inte kommit loss sedan dess. Jag trivs här och funderar på att aldrig åka hem igen.
Y skrev till mig igår vid tvåtiden, och han hann säga "hoppas du har det bra, saknar dig, puss och kram, jag ska jobba." Jag såg att han var inloggad i eftermiddags, och skrev till honom. Han läste meddelandet men svarade inte. Så mycket för förändring.
J, däremot, skrev till mig både igår och idag och gjorde mig glad genom lite enkelt snack. Hade det bara funnits kemi mellan oss så hade mitt val varit superenkelt!
Dessa tankar är ganska framtvingade, för ärligt talat så har jag satt det mesta på paus. Och om inte alla tankar är pausade så är de i alla fall i slow motion, så ingen ångest registreras riktigt i mitt huvud. Mycket angenämt. Inget kan röra mig här.
Min bästa vän meddelade igår att hon har fått sina pengar från pappan, efter två år av tjat, frustration och ilska. Nu kan hon i all stillhet kapa banden till mannen som förstört så mycket. Den nyheten spred en varm, luddig känsla i mig, för jag vet hur högt hon värderar friheten hon har nu.
Vad ska jag göra nu..? Äta glass i en söt liten del av gamla staden eller stanna inne och titta på Grey's anatomy? Och vad ska jag göra ikväll? Hänga med de andra gästerna till en nattklubb eller läsa? Världen ligger öppen.
Händerna mot himlen
"Tror du att vi kommer leva lyckliga i alla våra dagar? Det tror inte jag" men ändå fladdrade det till i magen när han plötsligt ändrade från kompis-kram till runt-midjan-kram och sen inte släppte mig, såg mig i ögonen som för att fråga om han fick fortsätta, och sen böjde sig ner och kysste mig lätt, nästan blygt. Jag har repeterat de tio sekunderna - som kändes som så mycket längre och så mycket kortare - så många gånger de senaste två timmarna. Jag som hade satt för mig att inte släppa in någon innan jag åker till Skottland, men där står han och knackar. Det är den första kyssen på tio månader som fick min mage att hoppa till.
Om man ändå vet att det kommer ta slut - är det värt att börja? säger min logik. Kyssen! Ögonen! skriker ja, jag vet inte vilken del av mig, eftersom hjärtat är dött. Kanske magkänslan? Fjärilarna i magen? Näsan..?
Vi får se. Ikväll tänker jag inte oroa mig mer, jag tänker nu gå och lägga mig med ett leende på nykyssta läppar.
